Torsdagstanken #4 - 2021

 Kan man vara för kritiskt tänkande?

Tackade nej till att vara influenser för ett företag i Usa som sålde Eko produkter, ansåg att det företag inte höll måttet eftersom de sänder ut sida produkter över hela världen. I mina öron rimmar det väldigt illa, att påstå sig vara för att rädda planeten, våra hav osv. Och ändå jaga influensers på andra sidan jordklotet som man ska skicka den där produkten till. Produkterna jag kunde välja på var det i sig inget fel på, men om tanken och ideologin de sålde var ekologiskt tänkande, så sket det sig. 

Hade det varit ett lokalt företag, som erbjudit det samma hade jag tackat ja, utan att desto mer tänka på saken. Jag är mycket för att försöka rädda miljön, köpa lokalt så långt det går. Ekologiskt är det inte heller ngt fel på. Men ni förstår hur jag tänker. Att de dessutom fiskade i min privata profil och inte den som hör till bloggen så gör ju en extra fundersam. Hur kan de ha gillat mitt flöde på Instagram, när de inte ser det eftersom de inte följde mig. 

Så det var rätt enkelt att ifrågasätta deras fråga om jag ville bli influenser. Dock har jag inte fått något svar på om de tycker det okej att ha ekologiskt tänkande som nisch på sina produkter när de skickar dom världen runt med post, som antagligen flygs över atlanten. I mina ögon håller det inte. 

Torsdagstanke #3- 2021

 En tanke som slog mig för någon dag sedan som jag kom på att skulle passa perfekt som torsdagstanke är Denna. 

Jag kan inte vara den enda som har en del gymparedskap, hjälpmedel som inte blir använda. 

Om jag utmanar dig med att välja en av alla de saker vi alla har som vi någon gång köpt o hopp om att NU SKA VI TA TAG I SAKEN OCH TRÄNA. 

Och använd den grejen i 30 dagen. 

Hänger du med? 

Och vad väljer du?

Lovar du att meddela mig om 1 månad hur det gick. 

Torsdags Tanke #2 - 2021

 Eller kanske vi ska döpa inlägget till när kreativiteten flödar över och man bara MÅSTE plocka fram smyckena och nagellacken. Det är ju bara 16 månader sen vi flyttande in hos Oskar, så det är väl inte så konstigt att saker ligger i påsar och lådor ännu, eller?

Jag skulle egentligen bara visa upp örhängena jag gjorde av överloppsmaterial på jobbet. Men så ville jag hänga dom snyggt och tog fram min smyckestavla, men då måste den ju upp på något, och jag ville ju inte lägga upp den på betongvägg så den blev min egen byrå. 

De där är en remsa av metall som blir över när man slår på kabelskor på kablar. Dom satt jag och pilla på med i går kväll, så jag hann knappt sticka en maska alls. 

Där händer de flesta av mina smycken. En anslagstavla jag köpt på loppis för inte många € alls, den finns nog på ett inlägg någonstans i bloggen. Dock hittar jag det inte just nu. borde läsa genom alla inläggen. Men det får bli till en annan gång. 

Men eftersom jag började rota bland alla smycken, så måste jag ju ta fram alla nagellack och änglar också, eftersom de hade samma adress so to speak. 

Så nu är nagellacken på sin plats. 

Och änglarna bor på skåpet. 

Torsdagstanke #1 - 2021

 Ett nytt år, en ny torsdag och en ny tanke. 

I alla fall en ny tanke som jag skriver ner här bloggen. Dock inte en allt för obekant tanke i mitt trötta huvud. 

Hur mycket stickat ska man producera för att kunna försörja sig på att sticka åt andra, tillverka saker åt andra. I detta nu där jag bor så kan jag ju inte ha varken, planhyvel, cirkelsåg eller andra rakkerier som jag skulle kunna använda att försörja mig på. Så just i detta inlägg så är det inte en tänkbar sak. 

För saken är ju den jag är inte gjord för att springa runt i ett ekorrhjul. Hur otroligt bra jag än trivs med det jag gör, och hur härligt fjantiga jobbarkompisar jag än har. Så hatar mina bihålor miljön jag jobbar i. Mina öron går sönder 100 gånger om dagen av något jag inte kan påverka. Och min tinnitus blir värre av att ha hörselskydd. 

Så i min trötta hjärna föds tanken gång på gång.

Hur fort ska man kunna sticka för att kunna försörja sig på hantverk. För det är ju de jag har för ögonen när jag jobbar. 

Saker som dessa föds som idéer när jag jobbar. 

En handarbetsväska, tex. Har flera andra idéer ännu, men de får vänta tills nästa gång jag är för krasslig för att jobba eller tills nästa helg. 

Här är en annan variant. Som innehåller en rund burk med hål i där jag kan ha mitt nystan i.

Idéerna är många, men jag är en, och jag har inte fler timmar i dygnet än någon annan. Har eventuellt lite fler knasiga hantverksidéer än gemene man. Men man ska vara mera våghalsig än mig för att våga släppa taget om ekorrhjulet och hoppa ut i kreativitetshavet och hoppas på att seglen håller, att kosingen kommer in och inte bara försvinner i en massa galna idéer. 

Torsdagstanken #12

 Hade tänkt göra 2021 till året jag har koll på det jag kan ha koll på i stället för att låta allt bara flyta på utan någon som helst mål och mening. 

Vi kommer rätt fort överens om att 2020 var ett år som fick alla att sätta alla planer i ryggsäcken och bara överleva typ. 

Har en stor A4 planerings bok/kalender/ kalla det vad du vill. En mindre  A5 kalender som är skolläsrårs vis. Och en anteckningsbok för alla mina projekt. Och jag gillar att ha koll på allt. Men de senaste ska vi säga 4 åren, eller de 4 år innan jag träffade sambon, har handlar främst om att bara överleva ibland tills nästa dag, ibland tills nästa helg. Ja ni fattar. 

Men nu känns det som att det är dags att styra upp lite mer, främst tidsmässigt och EKONOMISKT. Är i detta nu så urussel på ekonomi så det är katastrof. 

Och vill man få igenom sina drömmar och mål, så kanske det är läge att styra upp tiden lite bättre mellan, jobb, fritid och kanske mera kreativitet som ger vinst (och inte bara förlust). 

 Här är några av uppslagen ur den stora planeringkalendern. Och klisterbilder är ju ett måste, man kan inte har för många, det är lite som med stickmarkörer. 

Och här är ett par uppslag ur Projektanteckningboken. 

För om man inte vet vad man vill, Hur ska man då kunna fråga efter det. Och om man vet vad man vill, så händer inget om man inte gör något för att nå ett mål. 

Jag ska försöka vara bättre på att skriva in mina planer, följa upp, göra del mål. Vara mer konsekvent. Kanske inte ruta in varje dag minutiöst. Men använda annat än mobilen för ha en överblick på allt. skriva in saker som ska göras, fiksas, Ideér jag får. För jag har ju påminnelsen i mobilen varje dag om att planera en överblick över nästa dag. Och gör man inte det, är det lätt hänt att tiden bara flyter i väg utan att man vet vart. 

Hur gör du för att nå dina mål?

Torsdags tanken #11

Blog Awards. Minns ni dom?

Och nu menar jag inte blogg galor och statyetten och så. 

Awards som dessa som man både fick av andra bloggare och så man själv gav bort lika frikostigt. Där kring 2004 minns jag att jag fick några av dessa.

Som man sparade i ena balken på sidan av bloggtexten. Och länkade till den man fått den av?

Minns ni? Vilka har ni fått? Minns ni fler som jag inte nu får googlat fram bilden på.

Men när slutade vi bloggare med detta och varför? 

Torsdags tanken #10

Denna torsdagstanke kommer att handla om mealprep. 

Jag gör det inte ofta. Jag har liksom inte riktigt det där tålamodet och motivationen att hålla ut en längre tid. Men kom över ett kostschema i molnet. Ett kostschema som jag sparat för något år sedan. 

Så nu tänkte jag då fixa fredagens och lördagens lunch i jobbet. (Och jo du läste rätt, jag ska jobba på lördag)

200 Gram Grönsaker

200 Gram Broilerfilé

kryddor (salt, kryddpeppar, curry, gurkmeja, ingefära)

Slängde in 2 portioner i Stekpåsar i ugnen. 

Smaka gör jag i morgon. Det blir mera spännande så. 

Torsdags tanken #9

Denna Torsdag spinner vi vidare på ämnet skribenter, men denna gång går vi in på en kvinnlig författare som jag i något skede av mig liv läst mycket av.

Och det är ingen mindre än Janet Frame eller Nene Janet Patnerson Chlutna, som hon egentligen heter. Har haft några av hennes böcker, hur det kommer sig att jag bara har en kvar har jag faktiskt ingen aning om. Men högst antagligen har de lämnat efter mig i någon flytt. 

Janet Frame föddes 1924 och levde tills 2004. Hon skrev romaner, noveller, fiction och självbiografiska verk. En del av de självbiografiska verken har blivit skrivna under de 8 år som hon var på olika psykiska kliniker och var nära på att bli lobotomerad. Om det inte hade varit för att hennes första novellsamling Lagunen och andra berättelser hade kommit ut och hon fick ett litteraturpris, som läkaren hade läst om i en tidning så beslöt man sig för att lobotomin inte behövde. Snacka om tur alltså, att få ett litteraturpris bara ett par dagar innan. Och att läkaren råkade läsa just den artikeln. 

Ansikten i vattnet utkom 1961 som Frames andra roman. Den räknas i dag till de internationella klassikerna från och om förra seklet.

Vill någon läsa mer om Janet Frame, så rekommenderar jag hennes självbiografiska triologi,Till landet Är, En ängel vid mitt bord och Sändebud från Spegelstaden, som har kommit ut i ny version på svenska 2009. 

Den finns även att se som film på Youtube om man vill betala en liten slant. Lägger dock in trailern om ni vill se den. 

Torsdags tanken #8

Dagens Torsdagstanke går till min förkärlek för personliga almanackor. 

Någonstans ifrån fick jag nys om att sådana trycks. Och eftersom jag då studerade så tyckte jag det var asgrymt att fixa till en egen almanacka inför skolstarten. Så mina kalendrar de senaste åren har varit från Juli - Juli. Dumt kanske säger någon, ett nytt år börjar i januari. Men eftersom jag har barn i skolåldern så känns det helt naturligt att tänka att ett år är från Juli till Juli, eftersom barnen är i skola mellan mitten på Augusti till början av Juni. 

Och jag skriver upp tider jag ska minnas. Födelsedagar. Annat viktigt som t.ex kvittot på lånade böcker från biblioteket tejpar in i almanackan så att jag minns när de ska in. 

Baksidan på de 2 senaste kalendrarna. 

Framsidan på de 2 senaste. 

Sen har jag också haft i fickor, för t.ex banderoller från nystan jag stickat upp. Den skarpsynte kan även se att det står Mens 2020 där, så den plastfickan flyttar med när den nya kalendern dimper ner i brevinkastet. 

I någon av de gamla har jag även haft lite målarbilder. Dom har jag funderat på att flytta över i den nya, men vi får se om jag orkar pilla på med det, eller om jag låter det vara. 

Torsdags tanken #7

Denna torsdags tanke ägnas en diktare jag var vansinnigt begeistrad i i min ungdom.  Inte för att jag känner mig gammal nu heller, men när jag var där mellan 15 och 20. 

Och det är ingen mindre än Nils Ferlin. 

Bild lånad från wikipedia

Han föddes i slutet av 1800-talet. Och var verksam författare mellan 1930 och 1961. 

Skrev ett arbete om Nils Frelin när jag gick i Efö 94-95. Gick där ett år mellan högstadiet och gymnasiet. 

En av de dikter jag tycker om mest är ur en Döddansares visor från 1930

Två människor. 

Min syster är i himlen sa den lille kavat,

Guds vackraste ängel är hennes lekkamrat. 

Hon kommer nog tillbaka till oss igen och bor,

men annars ska jag fara dit när jag blir stor. 

Och piltens bleka lockar glänste i ampelns bleka blad.....

Och farbror strök dem sakta, med sin tunna bleka hand. 

Nils Ferlin 

Vet egentligen inte varför jag fascineras så av Nils Ferlins dikter. Men jag antar att det är något i hans vemodiga dikter som klickar. Har alltid kännt igen mig i vemod. Det klingar väl med den finska folksjälen. 

Torsdags Tanken #6

Torsdagstanken som blir skriven en onsdag kväll efter att man just sett Spice Girls regeringen ge besked om att skolorna och småbarnspedagogiken gradvis öppnas igen från och med 14 maj. 

Första tanken är ju nog Jipii Hurraa. 

För det märks så tydligt att lillkillen behöver leka med barn i egen ålder. Jag börjar bli trött på att bara jobba kvällar, jag gillar att jobba kvällar, men jag blir trött av att BARA jobba kvällar. Jag känner mig gammal och sliten, gamla tanter ska sova innan midnatt och inte sitta och varva ner efter jobb. 

Om Sambon får börja köra längs med landsvägarna ännu, är det ingen som vet ännu, men om nu 2/3 av de som bor här i lägenheten får återgå till någotsånär normala rutiner så kanske humöret lite höjs här. 

Så där glad lär väl lillkillen vara efter första dagisdagen den 14 maj efter 2 månader hemma. och jag likaså, när jag får börja komma hem i vettig tid. 

Torsdags Tanken #5

Denna torsdag funderar jag på varför mitt humör är så beroende av hur vädret är. Är det soligt ute är det enkelt att vara glad och positiv.  Är det mulet ute, blir humöret fort likadant. 

Och i dag känns det onekligen gråmulet. 

Torsdags tanken # 4

Vad som mest maler i hjärnan just nu är inte så svårt att få ner (till pappers, tänkte jag skriva) plitat på bloggen är inte så svårt. 

Tacksamheten över livet, att man får leva, fortfarande lever, trots livets alla kringelikrokar. 

Covid 19 är ju en bra tankeställare om livets bräcklighet. Psykiskt illamående likaså, alla orkar inte leva vidare. 

Och med handen på hjärtat, vilken småbarnsförälder, med småbarn hemma från dagis och barn hemma som är i distansundervisning har inte haft lust att banka huvudet i väggen den senaste tiden. 😉

Hatten av för alla ensamstående föräldrar som väljer att vara hemma med sina barn, där jobbet är i princip den enda sociala kontakt de har. 

Har turen att ha en sambo som jobbar hemma, som i sin tur tar hand om min yngsta son när jag jobbar kväll, för jag har också turen att jobba på ett företag som är flexibelt, som ställer det så att vi med barn som är hemma från dagis och skola får jobba kvällar i stället. Företaget i sig ser inte heller av någon ekonomisk kris för tillfället, vi har nästan mera jobb än vi mäktar med. Hatten av också för de i ledande positioner som ska planera och styra upp kaoset med 2 olika arbetsskift, när de själva också har en lika kaotisk situation hemma med hemmavarande dagis och skolbarn. 

Så tacksamhet är något av ett ledord i dag.