Kortjärvi vandringsled #1

Dagens Ut och gå i skog och mark så inte morsan (jag alltså) får spader gick till Kortjärvi vandringsled. Den startar från Edsvikvägen 7 i Kortjärvi/Kronoby. 

Vi valde att gå den korta rutten som är 3,3 km, vi hade ju ändå Dennis med oss. Så vi kände att den långa rutten på 6,2 km skulle ha kunnat bli en aning gnällig mot slutet. 

och under De kilometrarna hann vi se en hel del finurligheter. Här kommer ett axplock av de jag tyckte var roligast. 

Pärlugglan 

ur bohålet tittar ut

med ögon gula, 

man ser inte klorna,

Nåja, bra det, för dom e fula. 

Här i Vinterdräkt en Hermelin,

som är så vit och fin,..

Tror den heter Josefin, men ....

Liknar också en liten nalle, ja då får den heta Kalle

Här har dom en nyckelpiga,.....

Skall riktigt närmare på den bliga, ...

Nej, bäst man lite backar, 

så den inte på en kackar. 

Jestas vad ivrigt fågeln sjunger vid sin holk, 

om man bara förstod vad sången handlar om.

Nä, man borde ha en tolk. 

Hej Sötnos!

Vad är du för ett djur?

Jo, jag är en Musmaki och bor 

på ön Madagaskar i Afrika.

Äter du maskar eller rent av paprika?

Nej, Nötmos.

Varfågeln har fångat en mus, 

Bra då kommer gnagaren inte in i mitt hus. 

Här står en grävling,

ej lämplig för någon tävling.

Den nog i starten vore sen,

med sina korta ben. 

Sen hitta vi också en bauta ticka. 

Torsdags Tanken #5

Denna torsdag funderar jag på varför mitt humör är så beroende av hur vädret är. Är det soligt ute är det enkelt att vara glad och positiv.  Är det mulet ute, blir humöret fort likadant. 

Och i dag känns det onekligen gråmulet. 

EFIT #31

God morgon Världen.

Så var det onsdag, och inte vilken onsdag som helst. Utan en EFIT-onsdag (Ett Foto I Timmen). Vill ni se vad andra gör på sin dag kan ni titta HÄR. (Inte så många vakna ännu så det löns att kolla in lite senare)



Men nu kör jag igång min dag.

@~~~}~~}~~

Välkommen.




08.00

God morgon.  Dags att stiga upp. Ibland vaknar jag av sambons väckarklocka ibland långt innan.  Dags att stiga upp, klä på sig och få lite frukost i magen. 

09.00

Frukost då. Reissumies (rågbröd), ost, stekt ägg och bacon. Och så en kaffe till det. 

10.00 - 11.00

Ute och lufta på både mig och sonen. Spela lite PokemonGo och Turf. Och sonen får klättra och yra av sig lite, så hålls han kanske lugn den där stunden så länge Oskar ännu jobbar och jag har farit i väg till mitt jobb. 

11.30 

Bonusbild. 

Sonen leker, Sambon jobbar och jag har en blåbärspaj i ugnen och nån form av köttgryta på spisen. 

12.00

Dags för lunch då, så den som leker mest orkar leka och den som jobbar hemma ska orka jobba och den som snart ska i väg på jobb håller sig något så när alert. 

13.00

Tittar in på andra som EFIT-bloggar i dag. Intressant hur olika människor jobbar och mår nu under Corona beredskapstiden. 

14.00

Så e de dags att börja jobba då. 

15.00

Så ser det ut i dag framför mig på bordet.

16.00

Första kaffepausen. Hade med lite blåbärspaj. 

17.00

Bra att lyssnapå ljudbok då man jobbar. Tiden går fortare då. 

18.00

Dags för lite mat i magen. 

21.00

Sista kaffet tänkte jag nästan glömma bort. Har varit så inne i det jag håller på med. 




22.00

Dags och ta sig hem från jobbet då. Och det är inte ens mörkt ännu heller. 

Work In Progress #41

Ja vad har jag då hunnit med den senaste veckan.

Har en teststickning på stickorna, lite svårt att ta kort av sitt egen bakben. Båda sockorna borde vara stickade innan 4 maj. 

Några vita "Fjäll" har det blivit på en halsduk som varit nästan klar i snart 2 år, kanske dags att göra den helt klart då, lite osäkert dock vad jag ska göra med den, behöver ju den inte själv. 

Rullskridsko växer den med, men en liten bit ännu innan de e dags för den nedre resoren. 

Torsdags tanken # 4

Vad som mest maler i hjärnan just nu är inte så svårt att få ner (till pappers, tänkte jag skriva) plitat på bloggen är inte så svårt. 

Tacksamheten över livet, att man får leva, fortfarande lever, trots livets alla kringelikrokar. 

Covid 19 är ju en bra tankeställare om livets bräcklighet. Psykiskt illamående likaså, alla orkar inte leva vidare. 

Och med handen på hjärtat, vilken småbarnsförälder, med småbarn hemma från dagis och barn hemma som är i distansundervisning har inte haft lust att banka huvudet i väggen den senaste tiden. 😉

Hatten av för alla ensamstående föräldrar som väljer att vara hemma med sina barn, där jobbet är i princip den enda sociala kontakt de har. 

Har turen att ha en sambo som jobbar hemma, som i sin tur tar hand om min yngsta son när jag jobbar kväll, för jag har också turen att jobba på ett företag som är flexibelt, som ställer det så att vi med barn som är hemma från dagis och skola får jobba kvällar i stället. Företaget i sig ser inte heller av någon ekonomisk kris för tillfället, vi har nästan mera jobb än vi mäktar med. Hatten av också för de i ledande positioner som ska planera och styra upp kaoset med 2 olika arbetsskift, när de själva också har en lika kaotisk situation hemma med hemmavarande dagis och skolbarn. 

Så tacksamhet är något av ett ledord i dag.