För det mesta så flyer ju livet på i sin lilla lunk. Man har inte så pissigt som ensamstående förälder.
Men så kommer dom där grå dagarna, då man gärna skulle dela med sig av sådant man MÅSTE för att vardagen ska flyta på. För är man ensamstående förälder, så tar man sig aldrig tid till att vara riktigt sjuk. Man får inte den där stora förkylningen, man får inte den där febern.
Och skulle man förmodan få den. Så är det inget som är annorlunda. Det är ingen annan som tar över och tvättar kläderna och lagar mat. Man gör det själv, och måste man hosta upp slem i vasken, så hoppas man bara att man missade spagettin som låg i durkslaget.
